Dr. Judith Meurer-Bongardt

Dr. Judith Meurer-Bongardt

Avatar Meurer-Bongardt

Dr. Judith Meurer-Bongardt

1. Etage, 1.039

Rabinstraße 8

53111 Bonn

Habilitationstitel:

Arbeitstitel: „Von mächtigen Frauen, wilden Männern und (un)heimlichen Verwandten: Kämpfe und Kollaborationen im Nordic Weird

Position

Wissenschaftliche Mitarbeiterin


Sprechstunde

Anmeldung per Mail. 


Zur Person

  • 2003 WHK am Lehrstuhl für Germanistische Mediävistik (Prof. Elke Brüggen) der Universität Bonn
  • 2004-2007 Wissenschaftliche Mitarbeiterin der Abteilung für Skandinavische Sprachen und Literaturen der Universität Bonn
  • 2008-2011 Forscherin und Sekretärin der Schwedische Literaturgesellschaft in Finnland in der Abteilung für Literaturwissenschaft
  • 2008-2011 Lehrbeauftragte am Institut für Literaturwissenschaft der Åbo Akademi Universität/ Finnland
  • Seit 2012 wissenschaftliche Mitarbeiterin (50%) an der Abteilung für Skandinavische Sprachen und Literaturen des Instituts für Germanistik, Vergl. Literatur- und Kulturwissenschaften/ Universität Bonn
  • SoSe 2012 Vertretung des Schwedischlektorats der Abteilung für Skandinavische Sprachen und Literaturen der Universität Bonn
  • SoSe 2022 Vertretungsprofessur am Skandinavischen Seminar der Univerität Freiburg
  • Seit 2022 wissenschaftliche Mitarbeiterin (50 %) am Institut für Skandinavistik/ Fennistik der Universität zu Köln

Ausbildung

  • 1997-2003 Magisterstudium/ Uni Bonn
  • WS 1999 Studium an der Växjö universitet/ Schweden (Erasmus)
  • 2002/2003 DAAD-Stipendiatin an der Åbo Akademi/ Finnland
  • 2003 Magisterexamen im Hauptfach Skandinavistik und den Nebenfächern Neuere & Ältere Germanistik an der Universität Bonn.
  • 1.4.-30.9.2005 CIMO-Fellow an der Åbo Akademi/ Finnland
  • 2008-2011 Promotionsstudium an der Åbo Akademi/ Finnland
  • 2011 Promotion an der Åbo Akademi Universität/ Finnland im Fachbereich Allgemeine Literaturwissenschaft („Litteraturvetenskap“) 

Forschungsinteressen

In meiner Dissertation habe ich mich mit der Bedeutung utopischen Denkens in den Essays, Romanen und Dramen der finnlandschwedischen Schriftstellerin Hagar Olsson beschäftigt. Ein wichtiger Referenzrahmen waren neben schwedischer und finnischer Avantgardliteratur von ca. 1920-1950, der deutsche Expressionismus und das Utopieverständnis von Ernst Bloch. Seit einigen Jahren beschäftige ich mich vorwiegend mit skandinavischer und finnischer Literatur seit ca. 2010 mit besonderm Fokus auf Mensch-Umweltbeziehungen vor dem Hintergrund des Anthropozäns. Mein Habilitationsprojekt trägt den Arbeitstitel „Von mächtigen Frauen, wilden Männern und (un)heimlichen Verwandten: (Geschlechter)kämpfe und Kollaborationen im Nordic Weird“

Mitglied des literaturwissenschaftlichen Beirats der Schwedische Literaturgesellschaft in Finnland / Svenska litteratursällskapet i Finland

Mitglied des Koordinationsteams des Netzwerkes Ecocritical Network for Scandinavian Studies (ENSCAN)

Redaktionsmitglied der skandinavistischen Fachzeitschrift NORDEUROPAforum


Tagungen

  • Bonn, Juni 2022. Organisation und Leitung (gemeinsam mit Thomas Fechner-Smarsly und Brigitta Jaroschek): Teaching Ecocriticism. 
  • Köln/Bonn, Juni 2018. Organisation und Leitung (gemeinsam mit Regina Jucknies): Im Zeichen des Anthropozäns/ I atropocenens tecken. Utopische Literatur aus dem Norden erforschen und lehren (gefördert u.a. von Samarbetsnämnden för nordenundervisning i utlandet)
  • Köln/Bonn, Mai/Juni 2015. Organisation und Leitung (gemeinsam mit Regina Jucknies): Der Plan vom großen Glück. Neue nordische Kinder- und Jugendliteratur (gefördert u.a. von Samarbetsnämnden för Nordenundervisning i utlandet)
  • Köln/Bonn, Juni 2014. Organisation und Leitung (gemeinsam mit Regina Jucknies): "Ein neues Tor zum Unglaublichen, zum Möglichen, an einem neuen Tag, an dem alles geschehen kann, wenn man nichts dagegen hat." Aktuelle Perspektiven auf Kinder- und Jugendliteraturen aus Finnland (gefördert u.a. von der Fritz-Thyssen-Stiftung)

Publikationsliste

Monographien

Hagar Olsson, Im Kanaanexpress, aus dem Finnlandschwedischen übersetzt und herausgegeben von Judith Meurer-Bongardt, Arco: Wien 2015.

Wo Atlantis am Horizont leuchtet oder eine Reise zum Mittelpunkt des Menschen. Utopisches Denken in den Schriften Hagar Olssons, Åbo Akademis förlag: Åbo 2011. [Diss.] (516 S.) http://bibbild.abo.fi/ediss/2011/meurer_judith.pdf

Herausgeberschaft

Res, Artes et Religio. Essay in Honour of Rudolf Simek, Sabine H. Walther, Regina Jucknies, Judith Meurer-Bongardt und Eike Schnall (Hg.), Kismet Press: Leeds 2021.
Vill jag vistas här bör jag byta blick. Texter om Litteratur, miljö och historia tillägnade Pia Maria Ahlbäck, Jutta Ahlbeck, Judith Meurer-Bongardt, Julia Tidigs und Maria Österlund (Hg.), Föreningen Granskaren: Åbo 2020.
Scandinavia and Christian Europe. Papers of the Twelfth International Saga Conference, Judith Meurer und Rudolf Simek (Hg.), Bonn 2003.

Aufsätze und Lexikonartikel

"Om andra tider. Att utmana en antropocentrisk tidsnorm och bemöta läsarnas antropocena medvetande i Maria Turtschaninoffs Röda klostret-trilogi", in: Mia Österlund et al. (red.): Tidsligheter. Ekokritiska , barnlitterära och kulturteoretiska perspektiv på tid. SLS/ Appell Förlag: Helsingfors/ Stockholm 2024: 99-128. (peer review)

”En ny musik vi. Ett nytt språk vi – Eine Avantgardistin für unsere Zeit: Die Lyrikerin Kerstin Söderholm“, Jahrbuch für finnisch-deutsche Literaturbeziehungen 55/ 2023: 53-60.

„Ein Geflecht aus Materie und Worten. Maria Turtschaninoff: Arvejord (2022)“, Neues Lesen Skandinavien, publicerat:21 juni 2023, https://www.neues-lesen-skandinavien.de/ein-geflecht-aus-materie-und-worten/

„Space for love or arts of living on a damaged planet. Dystopia and utopia in novels by Karin Boye, Johanna Nilsson and Johanna Sinisalo". In: Pia Maria Ahlbäck et al. (ed.): Nordic Utopias and Dystopias. From Aniara to Allatta! John Benjamins: Amsterdam 2022: 229–252. [= FILLM Studies in Languages and Literatures 17.] (peer review)

„Rosa Liksom“. In: Sebastian Domsch et al.: Kritisches Lexikon zur fremdsprachigen Gegenwartsliteratur – KLfG – 10/22. 118. Nlg. Edition text + kritik: München. [20 Seiten].

„Den finlandssvenska modernism - en tidig litteratur i antropocenens tecken?" In: HLS 97/ 2022: 127-154. https://hls.journal.fi/article/view/112098 (peer review) 

„Unter verschärften Bedingungen: Solidarität und Verantwortung in dystopischen Romanen der nordeuropäischen Gegenwartsliteratur“. In: Martin W. Ramb & Holger Zaborowski (Hg.): Solidarität und Verantwortung oder: Was Europa zusammenhält, Wallenstein Verlag: Göttingen 2022: 310-338.

„Von bewusstseinserweiternden Pflanzen oder der Überwindung des Menschen: Finnish / Nordic Weird als literarische Antwort auf die ökologischen Krisen des Anthropozäns?“. In: Marja Järventausta, Leena Kolehmainen, Pekka Kujamäki & Marko Pantermöller (Hg.): Kontakte, Kontraste und Kooperationen: Begegnungen zwischen Finnland und dem deutschsprachigen Raum, Société Néophilologique: Helsinki 2022: 145-169. [= Mémoires de la Société Néophilologique de Helsinki CVIII.] (peer review)

„Total schräg?! Überlegungen zur finnländischen Erzähltradition am Beispiel von Elmer Diktonius’ Janne Kubik (1930), Rosa Liksoms kreisland (1996) und Johanna Sinisalos Auringon ydin (2013)“. In: Stephan M. Schröder, Dörthe Horstschäfer & Päivi Toivio-Kochs (Hg.): Verbinden – verknüpfen – vermitteln. Festschrift für Marja Järventausta, Nordeuropainstitut: Berlin 2022: 173-191. [= Berliner Beiträge zur Skandinavistik 33.]

„Die Kunst auf einem beschädigten Planeten zu leben. Der dystopische Roman als Erzählform des Anthropozäns am Beispiel nordeuropäischer Literatur“. In: DIEGESIS. Interdisziplinäres E-Journal für Erzählforschung / Interdisciplinary E-Journal for Narrative Research 9.2 (2020): 96-121. https://www.diegesis.uni-wuppertal.de/index.php/diegesis/article/download/389/592  (peer review)

„Wie Biophilie in den phantastischen Wäldern von Astrid Lindgrens Ronja Räubertochter wächst“. In: Jutta Ahlbeck, Judith Meurer-Bongardt, Julia Tidigs och Mia Österlund (Hg.): Vill jag vistas här bör jag byta blick. Texter om litteratur, miljö och historia tillägnade Pia Maria Ahlbäck, Föreningen Granskaren: Åbo 2020: 17-42. https://www.doria.fi/handle/10024/180299

„Wir Menschen der Zukunft? Biopolitik und Utopie in der nordeuropäischen Gegenwartsliteratur”, NORDEUROPAforum 2018: 52-79. (peer review) https://edoc.hu-berlin.de/bitstream/handle/18452/20319/NEF2018_Artikel%20Judith%20Meurer-Bongardt%20-%20Wir%20menschen%20der%20Zukunft%20-%20Biopolitik%20Utopie%20final.pdf?sequence=1&isAllowed=y

„‚Till slut gled hun inn i veggen og ble borte.’ Väggen som paradoxal metafor för konstens utopiska potential”, in: Anna Möller-Sibelius & Freja Rudels (Hrsg.), Modernitetens uttryck och avtryck. Litteraturvetenskapliga studier tillägnade professor Claes Ahlund, Åbo 2017: 103-115. http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/147763/modernitetens_uttryck_och_avtryck.pdf?sequence=1&isAllowed=y

„Vore jag tysk, skulle jag anse Köln för Tysklands rätta hufvudstad. Impressionen finnländischer Schriftsteller aus der Domstadt“, Begleitschrift zur 22. Arbeitstagung der Skandinavistik in Köln 29.9.-1.10.2015.

„Nachwort. Die Illusion formt das Neue, die Illusion erschafft die Zukunft. Sie ist der Stoff, aus dem das Morgen gemacht wird“, in: Hagar Olsson, Im Kanaanexpress, Wien 2015: 169-190.

„Dagern låg som en skimrande yta av djupblått glas över gator och husfasader. Intermedialitet, heterotopi och utopi i Hagar Olssons roman På Kanaanexpressen (1929)“, Joutsen 2015: 12-33. (peer review) http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/118617/Joutsen2015-meuer-bongardt.pdf?sequence=2

„Wenn Literaturwissenschaftler übersetzen – Überlegungen zur Übertragung finnlandschwedischer Klassiker ins Deutsche“, in: Marja Järventausta, Liisa Laukkanen & Christoph Parry (Hg.), Kontextwechsel. Zur gegenseitigen Vermittlung finnischer und deutscher Literatur durch Übersetzung/ Kontekstinvaihto. Käännökset suomalaisen ja saksalaisen kirjallisuuden välittäjinä, München 2015: 149-166.

„Ernst Bloch: Ein marxistischer Humanist“, Frank Degler (Hg.), Bloch-Almanach 32/ 2013: 133–147.

„Varför Hagar Olsson? Varför utopi?“, Finsk Tidskrift 5/ 2013: 55-64.

„‚Landet, där all vår önskan blir underbart uppfylld’. Ungdom och utopi hos Hagar Olsson och Edith Södergran”, Arne Toftegaard Pedersen (Hg.), På fria villkor. Edith Södergran-studier, Helsingfors/ Stockholm 2011: 96-123.

„Hur hittar man ljuset i nattens mörkaste timme? Hagar Olsson och Louis-Ferdinand Céline”, Claes Ahlund (Hg.), Omvärderingar. Perspektiv på litteratur och litteraturvetenskap, Åbo 2010: 76-95.

„Framtidens bärare eller den förrådda generationen? Ungdomen i Hagar Olssons skådespel S.O.S. (1928), Det blåa undret (1932) och Lumisota (1939)”, Maria Sibińska, Katarzyna Michniewicz-Veisland, Ewa Mrozek-Sadowska & Agata Lubowicka (Hg.), Nordisk drama. Fornyelser og transgressioner. Nordic Drama. Renewal and Transgression. Foredrag fra den 27. Studiekonference i International Association for Scandinavian Studies, Gdańsk 2010: 511-519.

„Karin Boye. Das lyrische Werk“, Heinz Ludwig Arnold (Hg.), Kindlers Literatur Lexikon. 3., völlig neu bearbeitete Auflage. Stuttgart/Weimar 2009.
„Bo Carpelan. Das lyrische Werk“, Heinz Ludwig Arnold (Hg.), Kindlers Literatur Lexikon. 3., völlig neu bearbeitete Auflage. Stuttgart/Weimar 2009.
„Pär Lagerkvist. Das lyrische Werk“, Heinz Ludwig Arnold (Hg.), Kindlers Literatur Lexikon. 3., völlig neu bearbeitete Auflage. Stuttgart/Weimar 2009.
„Oscar Ivar Levertin. Das essayistische Werk“, Heinz Ludwig Arnold (Hg.), Kindlers Literatur Lexikon. 3., völlig neu bearbeitete Auflage. Stuttgart/Weimar 2009.
„Hagar Olsson. Das literaturkritische Werk“, Heinz Ludwig Arnold (Hg.), Kindlers Literatur Lexikon. 3., völlig neu bearbeitete Auflage. Stuttgart/Weimar 2009.

„’Jag är ju bara en vanlig skådespelare!’ Klaus Manns Mephisto eller Om konstens frihet och ansvar”, Roger Holmström (Hg.), Komplexitetens uttrycksformer. Nio nedslag i europeisk 1900-talsroman, Åbo 2009: 87-98.

„Mellan undergång och uppbrott. Apokalypsen som tankefigur i Hagar Olssons författarskap under mellankrigstiden”, Michel Ekman, Kristina Malmio (Hg.), Bloch, butch, Bertel. Kontextuella litteraturstudier, Helsingfors/ Åbo 2009: 121-137.

„Utopiskt tänkande i Hagar Olssons kritiska och skönlitterära texter”, Källan 2/2008: 55-58.
„Mellan patos och ironi. Några tankar om tonen i Hagar Olssons kritik och skönlitteratur“, Michel Ekman, Julia Tidigs, Clas Zilliacus (Hg.); Medvandrare. Festskrift till Roger Holmström den 13 november 2008, Åbo 2008: 144-154.

Rezensionen (Auswahl)

"Rezension zu H. Byrkjeflot u.a. (Hrsg.): The Making and Circulation of Nordic Models, Ideas and Images", H-Soz-Kult, 25.04.2024, https://www.hsozkult.de/publicationreview/id/reb-128364

”Rezension zu Philipp Wagner: Chronotopische Insularitäten. Zur Inseldarstellung in den skandinavischsprachigen Literaturen um 1900 und der Gegenwart“, NORDEUROPAforum 2023: 66-69.

„En annan framtid för lantbruksdjur i senmodern och nutida konst och litteratur?“ In: Edda 2020/1: 62-65. (Rez.)

„‚Ett ovanligt korn i den inhemska litterära mannagrynsvällingen’”, Nya Argus 9/ 2018: 228-231. (Rez.)

„Jag vill ha en lekkamrat som bryter sig ur död granit att trotsa evigheten. Edith Södergrans brev till Hagar Olsson“, Finsk tidskrift 3-4/ 2017: 113-116. (Rez.)

„Bertel Gripenberg – A Modern Writer. “, Joutsen/ Svanen 2016: 108-111. (Rez.)

„Rezension zu Reinhard Hennig: Umwelt-engagierte Literatur aus Island und Norwegen. Ein interdisziplinärer Beitrag zu den environmental humanities“, NORDEUROPAforum 2015: 151-153. (Rez.)

„Storstadslitteratur på finska“, Finsk tidskrift 3-4/ 2015: 102-105. (Rez.)

„Dagdrivarnas Helsingfors?”, Finsk Tidskrift 10/ 2008: 563-568. (Rez.)

„Rezension zu Roger Holmström: Att ge röst. Omvärld och identitet i några nyländska folklivsberättelser”, skandinavistik 35/2, 2005: 163-165. (Rez.)

Im Kanaan-Express
© Judith Meurer-Bongardt

Im Kanaan-Express

Hagar Olsson, Im Kanaanexpress, aus dem Finnlandschwedischen übersetzt und herausgegeben von Judith Meurer-Bongardt, Arco: Wien 2015.

Wo Atlantis am Horitzon leuchtet
© Judith Meurer-Bongardt

Wo Atlantis am Horizont leuchtet

Wo Atlantis am Horizont leuchtet oder eine Reise zum Mittelpunkt des Menschen. Utopisches Denken in den Schriften Hagar Olssons, Åbo Akademis förlag: Åbo 2011. [Diss.] (516 S.)

Vill jag vistas här bör jag byta blick
© Föreningen Granskare/ Åbo Akademi Universität

Vill jag vistas här bör jag byta blick

Vill jag vistas här bör jag byta blick. Texter om Litteratur, miljö och historia tillägnade Pia Maria Ahlbäck, Jutta Ahlbeck, Judith Meurer-Bongardt, Julia Tidigs und Maria Österlund (Hg.), Föreningen Granskaren: Åbo 2020.

Nordic Utopias and Dystopias
© Judith Meurer-Bongardt

Nordic Utopias and Dystopias

Nordic Utopias and Dystopias. From Aniara to Allatta! John Benjamins: Amsterdam 2022. [= FILLM Studies in Languages and Literatures 17.] (peer review)


Wird geladen